Arvskifte – När värdet på arvet förändras

Att gå igenom ett arvskifte innebär att fördela den avlidnes tillgångar och skulder mellan arvingarna. Det är en process som kräver noggrannhet och förståelse för hur tillgångar ska värderas, särskilt när tiden har gått sedan bouppteckningen upprättades.

Ett centralt inslag i arvskiftet är att de verkliga värdena på tillgångarna vid arvskiftesdagen ska ligga till grund för fördelningen, inte nödvändigtvis de värden som angavs i bouppteckningen vid dödsdagen. Detta kan leda till frågetecken och ibland till diskussioner mellan dödsbodelägarna. Varför är det så?

Förändrade värden mellan dödsdag och arvskifte

Mellan dödsdagen, då bouppteckningen upprättas, och den faktiska dagen för arvskiftet kan mycket hända. Tillgångar kan både öka och minska i värde. Tänk dig till exempel aktieutdelningar som inkommit, ränteintäkter på bankmedel eller att en tidigare osäker fordran återfått sitt värde. Dessa omständigheter ökar dödsboets totala behållning.

Å andra sidan kan dödsboets värde också sjunka. Löpande utgifter, som hyra utöver vad som redan beaktats, eller arvode till en boutredningsman eller skiftesman, kan minska tillgångarna. Det är alltså det faktiska värdet på de tillgångar som existerar vid tidpunkten för arvskiftet som ska återspeglas i handlingen.

Värdering av egendom – Vad ska beaktas?

När man värderar egendomen inför arvskiftet är det viktigt att ta hänsyn till alla faktorer som påverkar det verkliga värdet. Det handlar inte bara om marknadsvärdet utan också om potentiella framtida kostnader. Till exempel kan latenta skatteskulder, såsom kapitalvinstskatt vid en framtida försäljning av värdepapper eller fastigheter, påverka det verkliga värdet på tillgången.

Även uppskovsbelopp från tidigare försäljningar kan belasta egendomen och minska dess nettovärde. För fastigheter med långvarig nyttjanderätt kan detta också påverka värderingen negativt. Därför är det klokt att dödsbodelägarna gemensamt diskuterar och fattar beslut om hur egendomen ska värderas på ett rättvist sätt.

Överenskommelsen är nyckeln

Ärvdabalken (ÄB) anger vem som har rätt att ärva, men vid själva arvskiftet har dödsbodelägarna stor frihet att, om de är överens, avvika från lagens fördelning. Detta innebär att om alla delägare är ense, kan de till exempel välja att använda de värden som angavs i bouppteckningen, under förutsättning att dessa var noggrant värderade och inte har förändrats väsentligt till arvskiftet.

Det är därmed tydligt att kommunikation och samförstånd mellan dödsbodelägarna är avgörande för en smidig process. En väl genomarbetad arvskifteshandling som speglar de verkliga värdena vid skiftet minskar risken för framtida tvister.

Slutligen är arvskifteshandlingen ett juridiskt bevis och en fångeshandling. Den behövs för att ansöka om lagfart, ta ut pengar från bankkonton eller registrera värdepapper. Att upprätta den korrekt är därför av yttersta vikt.

Har du funderat över vem som skulle ärva dig och hur processen skulle se ut? Gör vårt test Vem ärver dig? för att få mer klarhet i din situation.