Enligt 20 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB) regleras de grundläggande principerna för vilka tillgångar som ska redovisas i en bouppteckning.

Att ta upp tillgångarna

Vid upprättandet av bouppteckningen ska samtliga tillgångar redovisas både till sitt slag och sitt värde. Det är värdet vid tidpunkten för dödsfallet som ska anges, inte värdet vid bouppteckningstillfället. Tillgångarna kan listas i valfri ordning, men det är vanligt att börja med fast egendom.

Det händer att vissa tillgångar eller skulder missas vid bouppteckningen. Ibland upptäcks de långt senare, exempelvis skatteskulder som först framkommer i samband med slutskattebeskedet. Ett vanligt förbiseende är att glömma att inkludera skattefordringar eller skulder som gäller fram till dödsdagen. Det är dock endast skatt som avser tiden före dödsfallet som ska redovisas i bouppteckningen.

Exempel:Karl avlider den 1 mars. Vid bouppteckningen den 15 maj redovisas hans tillgångar och skulder. Bland tillgångarna finns en fastighet värderad till 2 miljoner kronor, banktillgodohavanden på 300 000 kronor, och aktier värda 500 000 kronor vid dödsdagen. Vid ett senare tillfälle upptäcks en skatteskuld på 20 000 kronor för inkomster fram till den 1 mars. Denna skuld ska läggas till bouppteckningen. Skatt för tiden efter dödsfallet, som till exempel rör dödsboets inkomster, ska däremot inte inkluderas.

Äktenskap

Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens egendom redovisas i bouppteckningen. Det är viktigt att specificera vad som utgör giftorättsgods och vad som är enskild egendom för både den avlidne och den efterlevande maken. För den enskilda egendomen ska grunden anges, exempelvis genom äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente. Om ett äktenskapsförord finns, ska det bifogas bouppteckningen. Om egendomen är enskild av annan anledning, som ett gåvobrev eller testamente, bör en kopia av den handlingen också skickas med till Skatteverket.

Tillgångarna för den efterlevande maken ska redovisas och värderas på samma sätt som för den avlidne, även om fokus ofta ligger på den avlidnes egendom.

Exempel:När Erik avlider lämnar han efter sig sin fru Anna. I bouppteckningen ska både Eriks och Annas tillgångar redovisas. Deras gemensamma bostad, som är giftorättsgods, värderas till 2 000 000 kr. Anna har en sommarstuga värd 1 000 000 kr som är hennes enskilda egendom enligt ett gåvobrev från hennes föräldrar. En kopia av gåvobrevet bifogas bouppteckningen för att styrka att stugan är enskild egendom.

Erik hade också en bil värd 200 000 kr och en aktieportfölj värd 500 000 kr, båda klassade som giftorättsgods. Anna har ett sparkonto med 300 000 kr som också är giftorättsgods. Alla dessa tillgångar noteras och värderas per dagen då Erik avled. Både Anna och Eriks ägodelar framgår tydligt i bouppteckningen, och äktenskapsförord eller andra handlingar som styrker enskild egendom bifogas.

Sambo

När den avlidne var sambo och den efterlevande sambon begär bodelning enligt sambolagen, ska egendom från båda parter redovisas. Detta innefattar:

• Den avlidnes egendom som omfattas av bodelningen.

• Den efterlevande sambons egendom som omfattas av bodelningen.

Om den efterlevande sambon har skulder som överstiger värdet av egendom som inte ingår i den gemensamma bostaden och bohaget, kan den överskjutande skulden läggas samman med skulderna som hör till den gemensamma egendomen. Detta kräver att även den egendom som inte ingår i bodelningen redovisas.

Exempel:Anna och Björn var sambor. Efter Björns bortgång begär Anna en bodelning.

• Gemensam egendom som omfattas av bodelningen:
  
  

• Björns andel av bostaden: 500,000 kr.

• Gemensamt bohag: 100,000 kr.

• Annas andel av bostaden: 500,000 kr.

• Annans egendom utanför bodelningen:
  
  

• En bil som inte ingår i bohaget, värd 200,000 kr.

• Skuld på bilen: 300,000 kr.

I detta fall överskrider Annas skuld för bilen dess värde med 100,000 kr. Den överskjutande skulden kan föras in tillsammans med de skulder som är kopplade till den gemensamma bostaden och bohaget. Detta ger en tydlig bild av fördelningen mellan parternas tillgångar och skulder.

Vid ett dödsfall är det enbart den efterlevande sambon som har möjlighet att begära bodelning. Arvingarna till den avlidne sambon saknar rätt att göra detta. Sambor kan dock, genom ett skriftligt avtal, enas om att ingen bodelning ska ske. De kan även avtala att specifik egendom ska undantas från bodelningen.

Exempel ej begärd bodelning: Om den efterlevande sambon inte begär bodelning enligt sambolagen, behåller varje sambo sina tillgångar och skulder. Den avlidnes egendom övergår då direkt till dennes arvingar enligt den legala arvsordningen eller enligt ett eventuellt testamente. I en sådan situation görs ingen uppdelning av den gemensamma bostaden eller bohaget, även om de införskaffades för gemensamt bruk.

Exempel: Sara och Johan var sambor och bodde tillsammans i en bostad som Johan köpte innan de träffades. Johan avlider och lämnar efter sig en son från ett tidigare förhållande. Om Sara inte begär bodelning, kommer hela Johans egendom, inklusive bostaden, att tillfalla hans son enligt arvsordningen. Sara har då ingen rätt till bostaden, även om de bodde där tillsammans. Om Sara däremot hade begärt bodelning, hade bostaden kunnat bli föremål för fördelning, förutsatt att den ansågs vara anskaffad för gemensamt bruk.

Notering: Att någotblir föremål för fördelning innebär att egendomen tas med i bodelningen och delas mellan parterna enligt de regler som gäller. För sambor enligt sambolagen betyder det att den gemensamma bostaden och bohaget, som köpts för att användas tillsammans, delas lika mellan den efterlevande sambon och den avlidnes dödsbo efter avdrag för skulder.

Exempelvis, om en bostad anses vara gemensam egendom, kan den behöva säljas för att intäkterna ska delas, eller så kan en av parterna behålla bostaden och kompensera den andra ekonomiskt. Egendom som inte omfattas av bodelningen, exempelvis saker som ägs av en av samborna sedan tidigare eller har förvärvats med särskild avsikt, förblir den ägarens.