Maria Andersson, 54, står inför den plötsliga realiteten att vara hemlös efter att hennes sambo genom 15 år, Johan Nilsson, tragiskt avled i en bilolycka. Paret hade delat en bostadsrätt i Malmö, som de tillsammans omvandlade till ett kärleksfullt hem. Även om de båda bidragit till bostadens underhåll, var det enbart Johan som initialt köpte bostaden för att bo i den själv. 

I Sverige erbjuder sambolagen ett visst skydd för personer som lever i ett samboförhållande, men detta skydd är begränsat till bohag och bostad som införskaffats för gemensamt bruk. Bohag inkluderar saker som möbler och hushållsartiklar. I fall där en bostad har köpts gemensamt, kan den överlevande sambon ärva sin del. Men eftersom Maria och Johan inte köpte bostaden för gemensamt bruk faller Maria utanför ramarna för att ärva sin del av bostadsrätten.

Marias situation är inte unik. Många sambor i Sverige står inför liknande problematik när en partner avlider. Utan ett formellt äktenskap eller ett samboavtal som specificerar delägarskap i en bostadsrätt, finns det ingen laglig rätt för den överlevande sambon att automatiskt ärva bostaden. Detta kan leda till att personer som Maria tvingas flytta, ibland under mycket pressade omständigheter.

Situationen kräver en djupare översyn av sambolagen. När samboförhållandet upphör genom en partners död, uppstår ofta komplexa och hjärtskärande scenarion. En reform av lagen skulle kunna ge bättre skydd för den överlevande parten, särskilt när det gäller gemensamma hem.

Maria befinner sig nu i en process att söka stöd genom olika sociala tjänster och juridisk rådgivning, men hennes framtid är fortfarande oviss. Denna juridiska klyfta i sambolagen visar på ett brådskande behov av att adressera och reformera rätten till boende och egendom inom samboförhållanden, för att undvika fler fall som Marias.