Inledning

Ulf Bergström, en förmögen affärsman, avled i oktober 2013 vid 83 års ålder. Han efterlämnade sin fru, Camilla Bergström, samt tre barn från ett tidigare äktenskap: Bengt, Göran och Ingrid. Fallet tog sin början när barnen stämde Camilla, hävdande att Ulf genom gåvor och en bodelning försökt kringgå deras rätt till laglotter. Detta fall kom att bli en rättslig kamp som till slut nådde Högsta domstolen.

 

Stockholms tingsrätt

Barnen påstod att Ulf mellan 2008 och 2013, samt genom en bodelning kort före sin död, hade överfört betydande tillgångar till Camilla. Dessa överföringar, menade de, var avsedda att efterlikna ett testamente och därmed kränka deras laglotter.

Tingsrätten dömde delvis till barnens fördel och menade att bodelningen var att likställa med en gåva. Halva värdet av de överförda tillgångarna skulle därför inkluderas i beräkningen av barnens laglotter.

Svea hovrätt

Båda parter överklagade till hovrätten. Hovrätten höll med om att gåvorna var att likställa med testamente men ansåg att bodelningen inte skulle betraktas som en gåva. Därför skulle hela värdet av gåvorna läggas till kvarlåtenskapen, vilket resulterade i att Camilla skulle betala högre belopp till barnen än vad tingsrätten hade fastställt.

Högsta domstolen

Högsta domstolen tog upp fallet för att avgöra om bodelningen under äktenskapet kunde ses som ett sätt att kringgå laglottsreglerna och om hela eller halva värdet av gåvorna skulle återföras till kvarlåtenskapen.

1. Bakgrund:

- Ulf och Camilla gifte sig 2012 efter några års samboende. Kort före sin död överförde Ulf betydande tillgångar till Camilla genom gåvor och en bodelning.
- Bodelningen innebar att Camilla tilldelades betydande tillgångar samtidigt som hennes egen egendom förblev enskild genom äktenskapsförord.

2. HD:s bedömning:

- HD konstaterade att bodelningen och de tidigare gåvorna var delar av en sammansatt transaktion som syftade till att kringgå barnens rätt till laglott.
- Vid beräkningen av barnens laglotter skulle därför hela värdet av gåvorna och bodelningslotten läggas till kvarlåtenskapen.
- Camilla hade inte visat några särskilda skäl som skulle motivera undantag från det förstärkta laglottsskyddet.

3. Slutsats

- HD beslutade att Camilla skulle betala 6 279 364 kr, 66 666 euro och 1 756 830 US-dollar till vart och ett av Ulfs tre barn.

Sammanfattning

Fallet illustrerar hur gåvor och bodelningar under ett äktenskap kan användas för att kringgå arvsrättsliga regler, och hur domstolarna steg för steg analyserar och bedömer sådana åtgärder för att skydda bröstarvingarnas rättigheter. Högsta domstolens dom fastställde att sådana transaktioner måste bedömas som en helhet, och att laglottskränkningar inte kan tolereras utan särskilda skäl.

Läs domslutet här från Högsta Domstolen