Bodelning vid ena makens bortgång

När en make går bort är det inte alltid nödvändigt med en formell bodelning om paret enbart har gemensamma barn. I dessa fall är det tillräckligt att genomföra en bouppteckning som officiellt dokument för att överföra äganderätten av den avlidnes tillgångar till den överlevande maken. Detta förfarande grundar sig på principen om förstegs arvsrätt, vilket innebär att den kvarvarande maken erhåller den bortgångne makens tillgångar under fri förfoganderätt. Arv till de gemensamma barnen utdelas först efter att även den överlevande föräldern har avlidit.

Å andra sidan, om du som kvarlevande make önskar att era barn ska ta emot sitt arv direkt efter din partners bortgång, eller om någon av er har barn från tidigare förhållanden, blir det nödvändigt att genomföra en bodelning. Detta är särskilt viktigt för makar med barn från tidigare relationer, eftersom bodelningen hjälper till att tydliggöra den bortgångne makens efterlämnade tillgångar inför fördelningen av arvet.

Som den överlevande maken är det ditt ansvar att utföra bodelningen tillsammans med de andra delägarna i dödsboet. Om alla parter är överens om fördelningen kan ni genomföra bodelningen på egen hand utan att behöva anlita en jurist eller advokat.

När blir det nödvändigt att anlita en bodelningsförrättare?

Situationen där en bodelningsförrättare blir aktuell uppstår när du som kvarlevande make och din bortgångne makes dödsbo inte kan enas om hur bodelningen ska genomföras eller hur giftorättsgodset ska delas upp. I dessa fall kan ni vända er till tingsrätten med en begäran om att få en bodelningsförrättare utsedd. Denna begäran kan antingen göras tillsammans eller av en av parterna enskilt. Efter ansökan kommer ni att informeras om vem som har utnämnts till bodelningsförrättare för er, som i sin tur kommer att ta kontakt för att arrangera ett första möte. Under mötet presenterar varje part sina synpunkter och förväntningar, och bodelningsförrättaren strävar efter att nå en kompromiss baserat på dessa. Skulle en överenskommelse inte uppnås, har förrättaren befogenhet att genomföra en s.k. tvångsbodelning genom att självständigt besluta om egendomens fördelning. Om någon part inte accepterar utfallet av tvångsbodelningen, blir nästa steg att ta ärendet till domstol.

En bodelningsförrättare är oftast en person med juridisk expertis, som advokat eller jurist, och erhåller betalning för sitt arbete. Kostnaden för en bodelningsförrättare kan variera beroende på hur länge processen pågår och är ett ansvar som delas mellan dig som efterlevande make och dödsboet.

Den avgörande dagen för en bodelning

Den avgörande dagen, eller den kritiska punkten, i samband med en bodelning är den dag då din make gick bort. Den personliga egendomen som varje make besatt vid detta tillfälle är det som ska räknas med i bodelningen.

Vilken egendom ska ingå mellan makar?

Som tidigare nämnt är det de tillgångar som varje make hade i sitt ägande på dagen för den ena makens bortgång, den s.k. brytpunkten, som ingår i bodelningen. Detta gäller dock endast om tillgångarna klassificeras som giftorättsgods och inte som enskild egendom. Enskild egendom definieras genom specifika villkor som anges skriftligen i till exempel ett gåvobrev eller ett testamente. Om makarna upprättat ett äktenskapsförord kan vissa eller alla tillgångar som annars skulle räknas som giftorättsgods omklassificeras till enskild egendom. Det är även möjligt att förmåner från försäkringar betraktas som enskild egendom, vilket bör verifieras i försäkringsvillkoren. Personliga tillhörigheter såsom kläder, smycken, armbandsur och liknande, samt icke utbetalda löner eller pensioner, är exempel på egendom som normalt undantas från bodelningen. All annan egendom betraktas som giftorättsgods och ska därmed ingå i bodelningen.

I många fall, när makar kommer överens om bodelningen utan konflikt, är det främst gemensamma fastigheter som delas, medan varje part behåller sin övriga personliga egendom som tillhör giftorättsgodset.

Hur beräknas skulder vid bodelning 

Vid bodelning beräknas skulder genom att de dras av från varje makes totala giftorättsgods. Det innebär att varje make ansvarar för sina egna skulder, men dessa skulder används för att minska det totala marknadsvärdet av deras giftorättsgods. Detta görs för att kunna fastställa nettovärdet av giftorättsgodset som ska ingå i bodelningen. Mer information om hur andelsberäkningen genomförs finner du i avsnittet nedan.

 

Processen för Bodelning

Genomförandet av en bodelning innebär att man steg för steg utför vissa åtgärder som till sist leder fram till ett avtal om bodelning. Dessa steg inkluderar:

  • Bouppteckning: Du tillsammans med övriga som ärver efter den avlidne, dokumenterar vilka tillgångar och skulder som fanns tillgängliga på den dag då din make gick bort. Det är viktigt att notera att det är bådas parters tillgångar och skulder som ska registreras vid denna tidpunkt.

 

  • Värdering och Andelsberäkning: Efter bouppteckningen följer en värdering av dessa tillgångar och skulder för att bestämma ett nettovärde på det som räknas som giftorättsgods.

  • Fördelning av Tillgångar (Lottläggning): Därefter bestämmer du och de andra berörda hur tillgångarna ska fördelas mellan er.

  • Upprättande av Bodelningsavtal:  Slutligen formaliseras fördelningen av giftorättsgodset mellan dig och dödsboet genom ett bodelningsavtal.


I samband med bodelningar är det brukligt att varje part behåller sin egen egendom, medan det främst är fast egendom som fastigheter och bostadsrätter som omfördelas mellan makarna. Eventuella justeringar av fördelningen regleras ofta genom bodelningslikvid.

Bouppteckningsprocessen

Bouppteckning refererar till den detaljerade dokumentation som skapas för att lista de tillgångar och skulder som fanns i det gemensamma hushållet vid den avgörande tidpunkten, det vill säga när en person har avlidit. Det är obligatoriskt att upprätta och registrera denna förteckning hos Skatteverket efter någons bortgång. Denna dokumentation är användbar för bodelningsprocessen en gång den har blivit officiellt registrerad. Alternativt kan ni välja att genomföra en förenklad granskning av de gemensamma tillgångarna och skulderna när ni genomför bodelningen, ifall ni föredrar att inte dyka djupare i detaljer. Det viktiga att notera är att både tillgångar och skulder ska värderas baserat på deras värde vid den tidpunkt då bouppteckningen upprättas. Om bodelningen äger rum en betydande tid efter den initiala brytpunkten, är det viktigt att justera värderingarna till den dagen bodelningen faktiskt genomförs.

Upprättande av bouppteckning och vad är en bouppteckning ?

Bouppteckning refererar till den detaljerade dokumentationen av alla tillgångar och skulder som ingår i det gemensamma boet vid den tidpunkt då en make avlider, känd som brytpunkten. Det är obligatoriskt att skapa en sådan förteckning och registrera den hos Skatteverket efter en persons bortgång.

Denna dokumentation kan sedan användas som grund vid bodelningsprocessen, när den väl är officiellt registrerad. Alternativt, om ni önskar en mindre formell överblick över boets tillgångar och skulder i samband med bodelningen, är det möjligt att genomföra en enklare utredning själva. Det är viktigt att både tillgångar och skulder värderas till deras aktuella värde vid den tidpunkt då bouppteckningen upprättas. Om bodelningen sker en tid efter brytpunkten är det nödvändigt att justera dessa värden till motsvarande datum för bodelningen.

 

Exempel på en Bouppteckning:


Anders, tillgångar:
- 1/2 av den gemensamma bostaden, totalt marknadsvärde 2 000 000 kronor.
- Volvo, bil, med registreringsnummer AAA 313, marknadsvärde 100 000 kronor.
- Bohag värderat till 50 000 kronor.
- Nordea, sparkonto 1212 3211 3215, saldo 300 000 kronor.
- Nordea, aktiedepåer, värde 300 000 kronor.
- Buster, båt med Yamaha motor, värderad till 150 000 kronor.
- Totalt marknadsvärde på Anders giftorättsgods: 1 900 000 kronor.

Anders, skulder:
- Lån i Nordea: 500 000 kronor.
- 1/2 av resterande bolån, 800 000 kronor = 400 000 kronor.
- Totalt skuldbelopp: 900 000 kronor.

Birgitta, tillgångar:
- 1/2 av den gemensamma bostaden, totalt marknadsvärde 2 000 000 kronor.
- Skoda, bil, med registreringsnummer BBB 131, marknadsvärde 50 000 kronor.
- Bohag värderat till 50 000 kronor.
- Föreningssparbanken, sparkonto 8787 5454 2121, saldo 200 000 kronor.
- Föreningssparbanken, aktiedepåer, värde 200 000 kronor.
- Totalt marknadsvärde på Birgittas giftorättsgods: 1 500 000 kronor.

Birgitta, skulder:
- Studielån med restskuld på 200 000 kronor.
- 1/2 av resterande bolån, 800 000 kronor = 400 000 kronor.
- Totalt skuldbelopp: 600 000 kronor.

PS: Som nämnts tidigare är det en allmän praxis att varje part behåller sin personliga egendom när ett äktenskap avslutas. I dessa fall sker en fördelning mellan parterna främst av fast egendom, såsom fastigheter och bostadsrätter, vid bodelningen.

Bouppteckningen bör inte inkluderas i själva bodelningen, men det är rekommenderat att skapa två kopior av den (såvida ni inte utgår från den officiellt registrerade bouppteckningen, då tar ni en kopia var) och sedan signera dessa. Även om det inte är ett krav att ha vittnen när bouppteckningen undertecknas, är det en god idé för att stärka dokumentets bevisvärde. Förvaring av bouppteckningen bör ske tillsammans med bodelningsavtalet, som utgör det avslutande officiella dokumentet.

Beräkning av andelar vid bodelning

Processen för att beräkna andelar i en bodelning innebär att man först drar av varje makes skulder från deras tillgångar. Därefter summeras de justerade nettovärdena för båda makarna och halveras. Detta halverade belopp representerar det värde varje make är berättigad till från det gemensamma boet. Det vanligaste referensvärdet för denna beräkning är tillgångarnas marknadsvärde. Det är viktigt att anpassa detta värde om bouppteckningen som ligger till grund för bodelningen skapades en betydande tid innan själva bodelningen genomförs, eftersom marknadsvärdet på tillgångarna kan ha förändrats under denna tid.

I exemplet som baseras på ovanstående bouppteckning, delas beräkningarna av andelar in i två separata kategorier: en beräkning för giftorättsgodset exklusive bostaden (Beräkning 1) och en beräkning av bodelningslikviden som enbart avser den gemensamma bostaden (Beräkning 2). Om det finns ytterligare gemensamma objekt, såsom fritidshus eller andra bostadsrätter, bör en separat beräkning göras för varje sådant objekt.

Exempel på beräkning av andelar:

Beräkning 1: Beräkning av andelar för giftorättsgods exklusive den gemensamma bostaden

Anders, tillgångar:
- Volvo, bil, med registreringsnummer AAA 313, marknadsvärde 100 000 kronor.
- Bohag värderat till 50 000 kronor.
- Nordea, sparkonto 1212 3211 3215, saldo 300 000 kronor.
- Nordea, aktiedepåer, värde 300 000 kronor.
- Buster, båt med Yamaha motor, värderad till 150 000 kronor.
- Totalt marknadsvärde på Anders giftorättsgods: 900 000 kronor.

Anders, skulder:
- Lån i Nordea: 500 000 kronor.
- Nettovärde av giftorättsgods för Anders: 400 000 kronor.

Birgitta, tillgångar:
- Skoda, bil, med registreringsnummer BBB 131, marknadsvärde 50 000 kronor.
- Bohag värderat till 50 000 kronor.
- Föreningssparbanken, sparkonto 8787 5454 2121, saldo 200 000 kronor.
- Föreningssparbanken, aktiedepåer, värde 200 000 kronor.
- Totalt marknadsvärde på Birgittas giftorättsgods: 500 000 kronor.

Birgitta, skulder:
- Studielån: 200 000 kronor.
- Nettovärde av giftorättsgods för Birgitta: 300 000 kronor.

Anders' nettovärde 400 000 kronor + Birgittas nettovärde 300 000 kronor = 700 000 kronor, vilket är det sammantagna nettovärdet på makarnas giftorättsgods.
700 000 kronor delat med 2 = 350 000 kronor.
Varje part ska motta ett värde av 350 000 kronor från giftorättsgodset.

Beräkning av andelar i bodelningen är inte en handling som ska bifogas den slutgiltiga bodelningen, men det är ändå rekommenderat att utforma denna beräkning i två exemplar och signera den. Att ha ett vittne är inte ett krav men rekommenderas för att stärka bevisvärdet. Därefter bör den förvaras tillsammans med det slutliga bodelningsavtalet.

Beräkning 2: Uträkning för den gemensamma bostaden

Det första steget i processen är att ni gemensamt bestämmer den gemensamma bostadens marknadsvärde. Detta är avgörande för att kunna beräkna bostadens bidrag till bodelningens totala värde. När marknadsvärdet är fastställt, bör ni föreställa er en hypotetisk försäljning av bostaden. Från detta värde ska ni sedan dra av den potentiella reavinstskatten, som är 22% av vinsten, samt eventuella försäljningskostnader som hade uppstått om bostaden sålts till en tredje part i dagsläget. Reavinstskatten betraktas som en latent skatt i vår uträkning, vilket innebär att den endast är teoretisk vid detta tillfälle. Den reella skatteskulden uppstår för den part som övertar bostaden, först vid en framtida försäljning.

För att bestämma bostadens nettovärde, subtraherar ni eventuella lån och andra skulder relaterade till bostaden, samt hypotetiska försäljningskostnader, från det beräknade värdet. Detta nettovärde, delat på två, representerar värdet av era respektive andelar av bostaden.

För en korrekt beräkning av bostadens värde i bodelningen, behöver ni dessa uppgifter:

  • -Aktuellt marknadsvärde på bostaden – Justera detta värde om det har gått längre tid sedan bouppteckningen upprättades.
  • Inköpspriset på bostaden.
  • Summan av renoveringsarbeten som utförts under de senaste fem åren.
  • Beräknade försäljningskostnader.
  • Befintliga lån och andra skulder associerade med bostaden.

Formel för att fastställa det slutliga värdet för bostad

För att fastställa det slutliga värdet på era andelar eller den bodelningslikvid som tillkommer er med avseende på bostaden, bör ni använda följande beräkningsmetod:

Formel för att beräkna bostadens slutliga värde: Marknadsvärde minus latent skatt minus försäljningskostnader ger er bostadens värde.

Formel för att beräkna bostadens slutliga värde:
För att beräkna den beräkna den latenta skatten använder ni följande formel: Marknadsvärde minus inköpspris minus kostnader för renoveringar utförda under de senaste fem åren minus uppskattade försäljningskostnader ger er en vinst.
Multiplicera sedan vinsten med 0,22 för att erhålla den latenta skatten.

Formel för att beräkna bostadens nettovärde:
För att beräkna nettovärdet på bostaden använder ni formeln: Bostadens värde minus eventuella lån eller skulder kopplade till bostaden ger dess nettovärde.

Formel för att beräkna bodelningslikvid:
För att bestämma värdet för varje part, det vill säga den bodelningslikvid som den part som avstår sin andel av bostaden ska få, tillämpar ni formeln: Nettovärdet delat med 2 ger Andelsvärde eller bodelningslikvid.

Exempel andelsberäkningen:

Det gemensamt överenskomna marknadsvärdet på bostaden är 2 000 000 kronor. Inköpspriset för bostaden var 1 000 000 kronor. Under de senaste fem åren har renoveringar utförts till ett värde av 200 000 kronor, vilket kan styrkas med kvitton. Efter att ha konsulterat en mäklare har det framkommit att försäljningskostnaderna skulle landa på 100 000 kronor.

Beräkning av latent skatt blir därför som följer: 2 000 000 - 1 000 000 - 200 000 - 100 000 = 700 000 kronor i vinst. Vinsten multiplicerad med 0,22 ger en latent skatt på 154 000 kronor.

Således beräknas bostadens värde till: 2 000 000 - 154 000 - 100 000 = 1 746 000 kronor.

Efter att ha tagit hänsyn till eventuella lån och skulder kopplade till bostaden, i detta exempel ett bostadslån på 800 000 kronor, blir nettovärdet på bostaden: 1 746 000 - 800 000 = 946 000 kronor.

För att räkna ut värderingen av varje parts andel i bostaden används följande beräkning: 946 000 / 2 = 473 000 kronor. Varje part är alltså berättigad till 473 000 kronor från bostadens värde.

Om endast bostaden ingår i bodelningen och bodelningslikviden enbart avser den gemensamma bostaden, fastställs den till 473 000 kronor. Skulle exempelvis den överlevande partnern överta den gemensamma bostaden, bör motsvarande värde, 473 000 kronor, utbetalas till den andra parten eller dödsboet, och omvänt.

Om både bostaden och annat giftorättsgods ska delas i bodelningen, baserat på beräkningarna ovan, bör varje part få en andel värd 823 000 kronor från det totala giftorättsgodset (350 000 kronor + 473 000 kronor = 823 000 kronor). För mer information om hur detta hanteras i detalj, se avsnittet om fördelning av egendom.

Information om hur eventuellt uppskov från tidigare försäljningar påverkas vid överlåtelsen finns på Skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se

Trots att beräkningen av andelar inte är en del som ska bifogas den slutgiltiga bodelningen, är det rekommenderat att ni förbereder två exemplar och signerar dem. Att ha ett bevittnat dokument är inte ett krav men ger större säkerhet ur ett bevisperspektiv. Därefter bör dokumentet förvaras tillsammans med bodelningsavtalet.

Uträkning lottläggning

Efter att ha bestämt värdet på varje parts andelar i bodelningen ska ni utföra det som kallas för lottläggning. Under lottläggningen kommer du och dödsboet att enas om fördelningen av giftorättsgodset, så att varje part erhåller egendom motsvarande det värde som fastställts i er andelsberäkning. Grundprincipen är att varje part i första hand ska erhålla den egendom som de redan officiellt äger. Detta princip gäller inte för den gemensamma bostaden och hushållsgodset. Dessa tillgångar ska tilldelas den part som har störst behov av dem eller där det, med tanke på övriga omständigheter, anses vara rättvist att den ena parten övertar dem. När det gäller bodelning till följd av ena makens död, är detta villkor enbart tillämpbart för den kvarlevande maken. Dödsboet kan därför inte göra anspråk på att det har större behov av bostaden, om den överlevande maken önskar, och ekonomiskt har möjlighet, att överta både bostaden och hushållsgodset.

Exempel på lottläggning:

Anders (dödsboet) tilldelas följande egendom:
- Volvo, bil, med registreringsnummer AAA 313, marknadsvärde 100 000 kronor.
- Bohag som värderats till 50 000 kronor.
- Nordea, sparkonto 1212 3211 3215, med saldo 300 000 kronor.
- Nordea, aktiedepåer till ett värde av 300 000 kronor.
- Buster, båt, med båtmotor av märke Yamaha, värderad till 150 000 kronor.
Anders har skulder på 500 000 kronor som dödsboet ansvarar för.
Nettovärdet på giftorättsgodset som Anders erhåller på sin lott är 400 000 kronor.

Birgitta (efterlevande make) tilldelas följande giftorättsgods:
- Den gemensamma bostaden, värderad till 1 746 000 kronor.
- Skoda, bil, med registreringsnummer BBB 131, marknadsvärde 50 000 kronor.
- Bohag som värderats till 50 000 kronor.
- Föreningssparbanken, sparkonto 8787 5454 2121, med saldo 200 000 kronor.
- Föreningssparbanken, aktiedepåer till ett värde av 200 000 kronor.
Birgitta har skulder på 200 000 kronor och övertar det befintliga bolånet på 800 000 kronor.
Nettovärdet på giftorättsgodset som Birgitta erhåller på sin lott är därför 1 246 000 kronor.

Utifrån tidigare gjorda andelsberäkningar ska varje part erhålla egendom till ett värde av 823 000 kronor per person. Det innebär att Birgitta behöver ersätta dödsboet med en bodelningslikvid på 423 000 kronor för att säkerställa att båda parter erhåller egendom till ett likvärdigt värde av 823 000 kronor vardera.

Bodelningsavtal den asvlutande processen 

I det avslutande steget av bodelningsprocessen ska du och dödsboet formulera ett bodelningsavtal. Detta avtal ska tydligt redogöra för hur ni fördelat giftorättsgodset, baserat på den överenskommelse ni nått under lottläggningen. Bodelningsavtalet är en avgörande handling som tjänar flera syften. För det första underlättar det praktiska aspekter av egendomsöverföringen och fungerar som ett skydd mot framtida tvister mellan parterna. Ur ett praktiskt perspektiv tjänar avtalet som ett officiellt bevis på att egendomen korrekt har överlåtits till de berörda parterna. Det fungerar också som det nödvändiga överlåtelsedokumentet vid överföring av äganderätten till fastigheter, bostadsrätter, hyreskontrakt, och belånade tillgångar. Banker och andra finansinstitut kräver ofta detta avtal för att genomföra ändringar i lånevillkor. Vidare behövs bodelningsavtalet för att uppdatera lagfarten eller registrera en ny ägare av en bostadsrätt. Slutligen bestämmer avtalet officiellt vilken egendom som utgör den avlidna makens sista tillgångar, vilka sedan ska delas mellan arvingarna genom arvskifte, efter att skulderna i dödsboet reglerats.

Search