I Sverige är lagen baserad på en sekulär princip, vilket innebär att staten och kyrkan är åtskilda och att lagstiftningen inte grundar sig på religiösa övertygelser. Därför har begrepp som gudfar och gudmor ingen rättslig verkan i Sverige.

Gudfar och gudmor har sitt ursprung i kristendomen och är traditionella roller som innebär att en person utses till att vara en andlig vägledare och en förebild för ett barn som döps. I vissa kulturer och samhällen kan dessa roller vara mer formella och ha rättsliga konsekvenser, men i Sverige är de endast symboliska och har inga juridiska skyldigheter eller rättigheter.

Eftersom Sverige är en sekulär stat, baseras barns vårdnad, arv och andra rättsliga frågor på lagar och regler som är oberoende av religiösa traditioner och sedvänjor. I stället för att använda religiösa titlar som gudfar eller gudmor, skulle vårdnadshavare, förmyndare och andra juridiska ombud hantera dessa frågor i enlighet med svensk lag.